Swish så blir badrummet rent - och du också!

FlyLady har lärt mig att det är mycket enklare att städa ett par minuter om dagen än att låta smutsen gro in så man måste städa dubbelt så mycket, sammanlagt, när man väl tar tag i skiten. Ett ställe hon tillämpar denna princip på är badrummet. Så här gör jag själv:

På morgonen när jag ändå befinner mig i badrummet för att duscha så börjar jag med att hälla rengöringsmedel i toalettstolen som får stå och verka under duschtiden. Jag passar också på att ta upp damm och hårstrån från klinkergolvet med en engångs antistatduk. Under tiden jag duschar passar jag på att helt snabbt torka av kakel och badkar. Det är inte fråga om någon jobbig och långvarig skrubbning utan bara en enkel och blixtsnabb avtorkning med en svamp.

När jag duschat färdigt och stängt av vattnet så torkar jag kakel, badkar, kran och dusch med linnehanddukar eller Vileda tea towels (mikroduk som blankar upp och tar bort de tvålavlagringar som hamnat på kakel och badkar under duschandet). Jag använder samma sorts dukar till att torka av tvättstället (även undertill om jag har tid, men huvudsaken är att ovansidan glänser) med kran och blandare samt kaklet ovanför tvättstället. Viledas gröna skrubbsvampar är bra ifall det samlats avlagringar. Ibland sprutar jag på lite SE fönsterputs, och den använder jag även till badrumsspegeln som sedan torkas med en Vileda Windows Fönsterduk som har sämskskinnskänsla. Med den putsar jag även kromdetaljer som toapappershållaren och locket till den lilla skräptunnan.

SE fönsterputs är förresten en sån där gammal favorit som jag "ärvt" av mamma och mormor. Det känns extra fint att produkten kommer från ett gammalt svenskt familjeföretag, Herdins, och inte från någon stor amerikansk drake. Tänk att något så gammaldags och lokalt kan överleva i dagens stenhårda konkurrens!



Jag borstar ur toastolen och gör rent kant och sits med Prefect allrengöringsmedel om det behövs lite starkare grejor, annars duger en sprayflaska där jag blandat lite vanlig Grumme såpa med vatten. Om det bor en karl i huset (och det gör det) behöver man även ta ett svep på golvet nedanför toalettstolen och lite runt om. Rengöringen av toan är för läskig för att slösa dukar på - använd toapapper. De handdukar och rengöringsdukar du använder för badrumsrengöringen kan du gärna byta varje dag. Tvätta i 60 grader, precis som de vanliga handdukarna.

Hela rengöringen tar inte ens fem minuter sammanlagt, och eftersom dessa minuter spenderas när man ändå tillbringar tid i badrummet för egen del, så är det en städning som inte påverkar dagsschemat. Faktum är att det tar betydligt längre tid att skriva ner hur jag gör än att faktiskt utföra det. Tack vare denna dagliga "avswishning" så är badrummet alltid fräscht nog för gäster och veckostädningen går desto smidigare eftersom smutsen aldrig hinner gro in. En gång i veckan kan man putsa lite extra, kanske städa under badkaret och toastolens baksida och självklart skura golvet ordentligt.

Trixet med det hela är att göra badrumsstädningen till en del av duschrutinen. Det är helt naturligt att tvåla in sig i duschen, eller hur? Gör det lika naturligt att torka ur duschen/badkaret när du klar, som en självklar del av duschandet.

Byt toaborste ofta! Gärna lika ofta som tandborsten. En lustig sak: När jag flyttade hemifrån så köpte jag en toaborste för att jag visste att man "borde" ha en sådan. Det hade ju alltid stått en dylik pinal på varje wc hemma i föräldrarnas hus. Men jag såg nog toaborsten mest som en snygg inredningsdetalj, tror jag. Jag var åtminstone fullkomligt övertygad om att man bara behövde köpa toaborste en enda gång i livet och aldrig mer.

Det hade nog nästan kunnat stämma för min del eftersom det tog minst ett år innan det plötsligen slog mig att man kanske borde använda den där toaborsten till något. Det berodde på att fastighetsskötaren kommit för att fixa ett stopp i avloppet, kikade ner i toan och muttrade: "Men öh, städar du aldrig den där eller?". Döm om min oerhörda förvåning när jag plötsligt fick en fräsch toalett genom att borsta runt lite!!

Visst hade jag städat toaletten förut, i mitt barndomshem, men där var det så många andra som städade toan, så den blev aldrig smutsig egentligen. Därför satte jag aldrig mitt eget oregelbundna vispande med toaborsten i samband med att det verkligen skulle bli rent också, eftersom jag egentligen inte såg någon skillnad i toan efter just min borstning. Men när toan var riktigt smutsig så märktes det ju när jag städade den. Och nu fattar ni kanske hur illa min hjärna fungerar, och hur totalt opraktisk jag är! Det där med fysisk orsak och verkan är inte riktigt min grej. Jag kan bara förstå teoretiska resonemang, inte applicera dessa i praktiken.

Att man skulle byta toaborsten mot en ny då och då tog mig bergis flera år att inse, och denna djupa levnadsinsikt inträffade när min första toaborste var typ beyond rescue och till slut nådde en nivå på äcklighetsskalan som inte ens jag kunde ignorera. Underligt nog finns det toaborstar i min färgaffär som kostar 400 spänn! Visserligen bor det förmöget folk häromkring men ändå... hallå! Att lägga flera hundra på tjusiga metallplastiga toaborstar varje månad verkar lite för mycket Paris Hilton, va? Köp billiga i färgglad plast på stormarknaden istället. Den på bilden (dock inte så färglad) kommer från Ikea och kostar under tian!



Förresten. När du byter en annan borste, nämligen tandborsten, kan du passa på att använda den gamla tandborsten med lite rengöringsmedel för att skrubba runt kranar och blandare där det gärna bildas kalkavlagringar.

P.S. Det här är ett smart tips jag lärt mig av min mamma: Varje gång du gått på toa tvättar du ju händerna (för det hoppas jag verkligen att du gör!! eller hur??) och då kan du passa på att putsa av kran och blandare i tvättstället med dina blöta händer och skölja av dem med lite kallt vatten så att de blänker igen.

Hipp hipp hurra för Swiffer!

Kommer ni ihåg den glada och efterhängsna trallen från reklamfilmerna? Swiffer, som jag inköpte på Konsum (en sån som på bilden), var nog min första städrelaterade aha-upplevelse. Man får helt enkelt inte upp allt damm i alla vinklar och vrår hur mycket man än dammsuger. Swiffern tar upp det där sista. Men vart tog Swiffer vägen??



Numera verkar Swiffer bara saluföras i USA och nere på kontinenten, typ Spanien och Österrike. Lyckligtvis har jag kvar själva Swiffer-moppen, men de där utmärkta dammdukarna har jag inte hittat någonstans. Istället använder jag Viledas antistatdukar till Swiffer-moppen. Jag har även provat Vileda-moppen som hör till (AttrActive), men den är för hög och går inte att skjuta under väldigt låga möbler (som gammaldags kistor) där den plattare Swiffern däremot går bra. Jag är heller inte helförtjust i Viledas dammdukar för ändamålet. Swiffers dukar var inte så tättvävda och tog lättare upp dammet på så sätt. Men *snyft* Swiffer tycks ha dragit bort från den svenska marknaden.

Jag swiffar golven åtminstone varannan dag, men egentligen skulle jag behöva dra över dem varje dag. Det är helt enkelt ofattbart så mycket damm det blir när man har ett hem med många textilier och ett par fluffiga pälsdjur. Det mesta dammet man får upp är förstås supermjukt och mysigt så till största delen består det nog faktiskt av katthår. Man är ju förundrad över att kissekatterna har ett hårstrå kvar på kroppen när de fäller så oerhört.

Jag är onormalt Vileda-beroende

Jag hatar verkligen Viledas reklamfilmer. Fyyy, de är hemska. Kommer ni ihåg den där när Viledas VetenskapsMan hade uppfunnit en ny mopp och lämnade ut varsitt exemplar till ett gäng läskiga tyska Hausfraus (de gav intrycket av att komma direkt från filmen Stepford Wives!) som sedan vägrade att lämna ifrån sig mopparna när Vileda-männen återvände? *ryyyys* När jag såg den reklamfilmen svor jag att aldrig i livet köpa något från Vileda. Hhha-hha-ha... Well...

Det råkar vara så att jag älskar Vileda-produkter. Jag har tydligen muterat till att bli en sådan där Stepford Wife som vägrar släppa Vileda-moppen. Deras prylar funkar nämligen alldeles lysande fantastiskt.

Min stormarknad har en hel vägg full av Vileda-produkter, och varje gång jag är där för att handla så dras jag till den där Vileda-exposén som en fluga till en sockerbit. Det känns faktiskt lite sjukt och onormalt och skämmigt att gilla Vileda-produkter så där mycket. Men jag bara måste dit och kolla ifall det ändå inte är något jag behöver köpa hem, fast jag har ett helt städskåp sprängfyllt av pinaler från Vileda.

Jag är inte ensam, det har jag förstått. Vid minst två tillfällen de senaste veckorna har jag sett andra tjejer hovra runt den där Vileda-väggen, precis som jag, lite generade. Man försöker se ut som om man egentligen är intresserad av tvättmedelsdisken bredvid. Eller som om man bara råååkade gå förbi (look casual tralalalla...) för att i hastigheten plocka upp ett paket disktrasor. Men man dröjer lite i extra i varje steg. Man låter blicken nervöst flacka över hyllorna. Finns det nåt nytt? Man harklar sig lite besvärat. (Ånej, det kommer nån! Se ut som om du inte bryr dig.)

När det gäller mopparna så kan jag meddela att jag äger alla varianterna utom en. Jag kan inte förmå mig att köpa den där sista för alla mina andra moppar gör redan jobbet. Jag har också ett onormalt stort förråd av de där rosa hushållshandskarna, för att rosa gör mig glad när jag städar.

Mitt beroende började faktiskt med de där vita Miraclean-svamparna som jag kallar för magiska suddsvampar. Min vita köksbänk har aldrig varit så vit och fläckfri någonsin, det var ett veritabelt hallelujah moment. Jag hade även provat de där gröna skrubbsvamparna med gott resultat på envisa avlagringar i badkaret. Detta fick mig att misstänka att Viledas andra städprodukter fungerade lika mirakulöst, och så kom det sig att jag valde vägen till fördärv och fördömelse. Som sagt, minst två gånger i veckan smyger jag runt Vileda-hyllorna som den värsta heroinist! Jag skäms! Jag misstänker starkt att stormarknaden är kameraövervakad och jag är helt övertygad om att Securitas-vakterna vet vem jag är och vad jag gör vid Vileda-utställningen. *help!*

Senaste veckorna har jag tvångsmässigt handlat tea towels, alltså mirakeldukar i handduksform. De finns i tre färger och jag har onormalt många av alla. De rosa använder jag för att torka disk, främst glas för att de glänser så fint efter torkningen med tea towels. De gula har jag sedan för att putsa på spisen och på diskbänken så att allting blänker. De blå använder jag slutligen i badrummet eftersom jag vill testa ifall det gick att få tvättställ och kakel lika skinande som allt i köket. Det gick! Men oh, jag vill verkligen inte räkna ihop hur många hundringar jag har lagt på dessa tea towels sammanlagt. Jag måste ju ha en tea towel för varje dag, av varje färg. Eller hur? Det är ju fräscht. Och så tvättar jag hela rasket i 60 grader en gång i veckan.



I förrgår fick jag syn på vårens Wettextrasor från Vileda. Sååå fina färger och så gulligt med blommorna. Riktigt vårigt! Jag köpte raskt två paket och känner nu väldigt starkt att det är säkrast att köpa upp ett helt lager av blommiga disktrasor inför sommaren. Tänk om de tar slut? Och jag står där utan? Det känns inte bra. Det känns inte alls bra. Ni hör ju hur illa däran jag är!!