Yes? No, thanks!

I hela mitt liv har familjen använt Yes diskmedel (från Procter&Gamble). Det har varit toppen! Precis så bra som reklamen talat om för oss. Minns ni den där långköraren där en (Manlig, såklart) säljare försökte kränga på svenska Hausfraus två flaskor diskmedel utan märke mot en flaska Yes? De vägrade lika envist och bestämt som tyska Viledamopps-Hausfraus. Yes var helt enkelt bäst!

För några veckor sedan hände något ofattbart. Jag köpte Yes citron som vanligt men plötsligt luktade den jätteilla! Förut hade den doftat citron, men nu luktade det helt syntetiskt (är det citronestrar som det heter?). Uck! Och min käre make reagerade direkt och sa att det luktade som sån där plast som han blev allergisk mot i tonåren när de gjort ett kemiexperiment i skolan och han korkat nog gick ut och rökte precis efteråt med kemiska ämnen kvar på fingrarna. Han hade känt hur det började klia när han diskade och tvärvägrade att diska någonsin mer ifall vi inte bytte ut diskmedlet.

Jag provade att gå tillbaka till Yes original som vi alltid använde under min uppväxt. Tänkte att det var just citronvarianten som de ändrat på. Orginalet luktade inte heller som det skulle och konsistensen var inte den samma. Även den flaskan fick gå i sopen. Nu blev jag riktigt orolig, för så indoktrinerad som jag varit av Yes så fattade jag bara inte vilket diskmedel som jag skulle kunna använda nu när Yes var förstört.



Då hände något underbart (infoga fågelkvitter och stråkar här) och det var att jag upptäckte Grummes diskmedel. Detta diskmedel har bra konsistens och bubblighet, är drygt och luktar alldeles gudomligt av smultron. I alla fall den sorten som heter Äng, och ja, jag fattar att den doften också är syntetisk men den känns inte lika omedelbart giftig som det där nya Yes. No more Yes-monster! Jag har hittat rätt.