Sudda sudda bort din sura min!

Fläckar på tänderna? Här kommer hjälpen! Det är lätt hänt att te, kaffe och rödvin biter sig fast och ger fula gråbruna fläckar på tandemaljen. Vanligtvis är man hänvisad till repande tandpastor som exempelvis Denivit, men nu har jag fått höra ett knep som gör tänderna skinande vita från fläckar utan att repa emaljen: Suddgummi! Vanligt vitt plastsuddi som finns på alla kontor och i alla hem. Sätt igång och sudda bort fläckarna! Jag har testat och det funkar toppenbra!

Hemliga Husmodern slår till igen

Funderar så smått på att sparka igång den här bloggen igen. Jag märker att det fattas en del husmorstips på nätet så jag tänkte vara så hygglig att jag postar dem här. :)
Detta har hänt sedan sist: Jag och käre maken har under året gift oss "på riktigt" - tidigare hade vi bara bytt ringar och löften på egen hand för vem behöver väl staten till sådant? Vi kände oss gifta ändå. Men med avskräckande exempel som Stieg Larsson och hans Eva samt andra liknande fall så insåg vi att juridiskt bindande äktenskapskontrakt kan vara en fördel i vissa prekära lägen. Så efter några minuters ceremoni (det var den långa varianten) i Stadshuset så är vi nu äkta makar även i lagens ögon.
Därefter har vi bytt till en större bostad och börjat renovera denna. Ack! Min gamla dröm om att köpa ett gammalt hus på landet har definitivt slocknat efter fåfänga försök att projektleda x antal hantverkare plus nyblivne maken till att fixa det mest elementära i en storstadslägenhet. Suck. Det lär ta tid innan allt är på plats.
De dagliga rutinerna blir också lidande av en flytt. Det är hopplöst att hålla städat och i ordning när det fortfarande ligger prylar i flyttlådor och man snubblar över diverse pinaler. Dags alltså för en omstart!!

Bloggpremiär

Som ni märker är Den Hemliga Husmoderns blogg minst sagt vilande. Dels har jag haft fullt upp med annat och dels kändes det väl som om städredskap, hushållsbudgetar och ekomat är ganska uttömda ämnen för tillfället. Bloggen finns såklart kvar ändå, råden håller ju fortfarande. Det kan till och med hända att jag skriver fler inlägg här inom en snar framtid men framför allt har jag idag premiär för nya bloggen Disas debut. Där kan man följa mina nybörjarförsök till trading på stockholmsbörsen.

Har'e var't nå't?

Tillbaka från alla härliga semestermål. Betydligt fattigare men rikare i anden, får man väl hoppas. Det är bara att börja om på buffertsparandet. Det blir en tripp till Paris i november också, men biljetten är i princip gratis och det är även boendet på brorsans bäddsoffa så den resan behöver inte tära på sparkapitalet.

På planet hem från Island häromdagen serverades Dagens Industri. Jag som varit långvarigt semesterbortkopplad från den ekonomiska världen slog med spänning upp tidningen för att se om det hänt något dramatiskt under min bortavaro. Men njä... nivåerna verkar vara ungefär desamma. Förutom att förut så poppis olje- och spannmålsaktier tycks ha sett sina bättre dagar. Tur man inte har några sådana då.

Nu gäller det att komma in i de gamla vanliga rutinerna igen. Jag ska inte sticka under stol med att det hade varit skönt med ytterligare ett par veckors ledighet. Istället slängs man in i värsta hetsen på jobbet. Det är helt otroligt mycket som ska hinnas med under de närmaste två månaderna så det lär bli långa arbetsdagar. Jag längtar redan till Paris...

Husmoderssemester (med checklista)

Som ni kanske har märkt går bloggen på sparlåga. Jag har hunnit med en härlig och solig gotlandssemester och nu väntar inte mindre än två olika utlandsvistelser under augusti. Det är trevligt att semestra men baksidan är att merparten av den där lilla likvida sparbufferten, som jag och maken lyckats skrapa ihop under våren, kommer att försvinna på köpet. Å andra sidan sätter jag ju in pengar på buffertkontot varje månad så det är väl bara att börja bygga på bufferten igen när semestern är slut. Maken har just precis betalat av en gammal checkkredit, a-kasseavgifterna har sänkts en smula i sommar, och så var det ytterligare något ställe vi fick lägre kostnader på (minns ej vad det var på rak arm), så från och med nästa lön har vi cirka 2000 kronor extra att lägga på sparandet varje månad.


Inför utlandsresorna har jag blivit uppmärksammad på några förberedelser som jag faktiskt inte haft koll på förut. Jag är ju en före detta slarvmaja som nöjt mig med att greppa "pass, pengar och piljett" och försöka hinna till flyget i tid. Här är alltså en liten checklista som jag ska spara till kommande resor:

1) Kolla i god tid att passet är giltigt.
Både maken och brorsan har vid olika tillfällen tvingats åka utomlands utan giltiga pass. De kom lyckligtvis både dit och hem igen utan att ha behövt visa passet (Schengen-länder), men det var nog mer tur än skicklighet. Visserligen sägs det att det ska räcka med godkänt id-kort inom Schengen-länderna men å andra sidan kan vissa hotell kräva pass för att du ska få checka in. Så det är ändå bra att ha med sig passet även när man färdas inom EU. Själv har jag just satt upp en påminnelse till mig själv i min kalender att det är dags att söka nytt pass nästa vår när mitt går ut.

2) Beställ sjukförsäkringskort från Försäkringskassan.

Inom EU/EES-länder är det bra att ha med ett litet plastkort som förklarar att du har en svensk sjukförsäkring och därmed kan göra rätt för dig ifall du blir sjuk under resan. Detta kort beställer man hos Försäkringskassan och det går bra att beställa via webbplatsen eller via telefon. Men den svenska sjukförsäkringen omfattar inte hemtransport så därför måste du även:

3) Ta med resekortet från hemförsäkringen.

Jag hade ingen aning, men med en helt skum tajming damp mitt hemförsäkringsbrev ner i brevlådan häromdagen. För ovanlighetens skull tog jag mig tid att kolla igenom avtalet och såg att där fanns ett pappersark med något som kallades för "Resekort". Det visade sig att man själv får betala exempelvis ambulansflyg hem från utlandsorten ifall man blir sjuk. Tack vare hemförsäkringen, där en mindre reseförsäkring ingår, kan man få denna kostnad ersatt från försäkringsbolaget.

4) Köp extra reseförsäkring vid längre utlandsvistelse.

Det här stod också på det där resekortet, och jag hade som vanligt ingen koll: Hemförsäkringens resedel gäller bara i max 45 dagar. Är du borta längre måste du teckna en separat reseförsäkring. Bra att komma ihåg.

5) Växla pengar till lokal valuta.

Det här är bergis något som bara svårartade slarvmajor som jag själv kan råka glömma bort. Det är ju en ganska självklar sak, kan man tycka. Faktum är att jag i bästa fall inser att jag behöver lokala pengar i allra sista minuten och att jag i sämsta fall inte upptäcker något förrän jag står i utlandet och ska betala något litet som man inte vill dra upp plastkortet för. Men nu står det på min lista så förhoppningsvis kommer jag ihåg att växla pengar i framtiden.

6) Se till att fixa blom- och djurvakt i löjligt god tid före resan.
Att blomvakten backar ur i sista stund så att man får offra några krukväxter, det är väl en sak. Husdjuren är viktigare. Lita helst inte på att kompisar ställer upp som djurvakt, eftersom de kan drabbas av sjukdom eller sista-minuten-resor och så står du där så vackert utan hjälp fast resväskan redan är packad. Se åtminstone till att du har en backup-polare som kan rycka in om första kompisen får förhinder. Från och med i år ska exempelvis katter ha tillsyn minst 2 gånger per dag enligt Jordbruksverkets riktlinjer. Jag hörde om någon störd människa som tänkte lämna sina katter ensamma i två veckor medan hon åkte på utlandssemester! De hade dött om inte polisen och djurhälsoinspektören kommit och räddat dem! Har man så dålig koll på djurhållning ska man inte ha några djur!

Det klart bästa alternativet är att i god tid boka in älsklingen på djurpensionat. Det är faktiskt löjligt billigt att boka härbärge till fluffbollarna. Våra katter bor på pang för 200 kronor per natt i ett "dubbelrum". Det är mycket prisvärt. Då är man säker på att djuren blir väl omhändertagna och ompysslade. Fast är man extra misstänksam av sig (som jag själv är!) så bokar man bara hos välrenommerade pensionat med referenser. Bara det bästa är gott nog åt familjens husdjur.

7) Ska du resa långt bort är det värt att kolla om du behöver extra vaccinationer.

Själv reser jag sällan eller aldrig så långt österut eller söderut. Det kan bero på att jag är allergisk mot många vaccin och därför reser till avlägsna länder med livet som insats. Men ni som inte har detta problem bör kolla med närmaste vårdinrättning vilka sprutor och mediciner som ni bör ha innan avresan.

Hm. Har jag kommit ihåg allting nu? Om jag har glömt något på min lista så skulle jag uppskatta att få veta det. Ni som är mer organiserade resenärer är hemskt välkomna att höra av er.

En hederligare bank är inte gratis

Vi svenskar gnäller en hel del, med rätta, på våra banker och deras avgifter. På di.se finns en artikel om JAK (Jord Arbete Kapital) som är en alldeles särskild sorts bank som jag haft ögonen på i många år och alltid tänkt att om jag en dag behöver låna så vore det kanske bra att sätta in sparkapitalet där. Di.se skriver om JAK som ett alternativ för bolån, men är det verkligen så lyckat om man tänker efter?

Banken bygger, liksom sparbankerna gjorde till att börja med, på kooperationstanken och ägs av medlemmarna som sparar OCH lånar nästan räntefritt! Helt räntefritt är det förstås inte. För det första betalar man en medlemsavgift på 250 kronor per år, så om man enbart sparar får man alltså betala för att spara utan att få någon ränta. För det andra betalar man en avgift på lånade pengar på 1,3%. Man kan ju låtsas att det inte är ränta genom att kalla det något annat. Genom att kalla det något annat är räntan heller inte avdragsgill, misstänker jag? Faktum kvarstår ändå att räntan är otroligt låg.

För att låna i JAK måste man också vara flitig sparare. Först behöver man spara för att få sparpoäng att låna för. När man sedan lånar måste man spara lika mycket som man amorterar (rak amortering i högst 30 år), och det sparandet är bundet tills lånet är betalt. Det är klart att om man ska köpa ett helt hus så blir det ganska mycket i amortering/sparande även om man har en försvarlig summa pengar på sparkontot när lånet är betalt.

Nu till ett par detaljer som di.se inte tar upp: Man måste ta med i beräkningen att sparkapitalet ligger på ett räntefritt konto, vilket gör att värdet urholkas på sikt. Inte bara på grund av räntefriheten utan också genom att du inte har möjlighet att placera pengarna med bättre avkastning. Huset i sig är förstås en bra investering som förhoppningsvis ger en bra värdeökning över tid, men det gör det ju oavsett vilket lån du har på huset.

Den statliga insättningsgarantin gäller även på JAK, men har ju alltid en gräns på 250 000 kronor och det räcker förstås inte långt om man håller på att spara ihop lika mycket pengar som man betalt för sitt hus. Det är en klart ökad risk man tar.

Det finns alltså mycket att ta hänsyn till ifall man funderar på att anlita JAK för sitt bolån. Jag skulle inte tveka att anlita JAK för mindre lån över kortare tid, till exempel för att köpa en bil eller för att bygga om köket, men gäller det större summor hoppas jag att jag kan placera mina sparpengar på ett mer lönsamt sätt. Själva grundidén för lånen är annars utmärkt - att spara lika mycket som man amorterar.

Så för min egen del är jag ambivalent. Jag gillar som sagt den kooperativa tanken och fokuset på sparande, men jag är aningen skeptisk till om upplägget lönar sig när man tar hänsyn till omvärldfaktorer. Och eftersom jag inte behövt ta några lån (förutom studielån) under det senaste decenniet så har det liksom inte blivit av att öppna konto i JAK heller. Därmed är det möjligt att jag diskvalificerar mig som JAK-kund direkt, eftersom jag uppenbarligen inte delar deras ideologi när det gäller pengar. Jag älskar nämligen att få bra avkastning på pengarna och har inga som helst problem med att tjäna pengar på pengar. Men som sagt, jag har spanat in dem i många år nu. Deras modell tilltalar min ekonomiska reptilhjärna på något vis.

Den goda maten

Nu börjar den gröna matvågen komma igång på allvar. Efterfrågan på ekologisk mat rusar i höjden, skriven DN idag. Problemet är att tillgången är mindre än efterfrågan. Det ojas en del över att man måste importera, men import är inte på något sätt fel i sig. Om det verkar onödigt att frakta frukten ända från Italien till Sverige, så tänk på att det är väldigt långt att frakta varor från Skåne till norra Norrland också! Det kan vara bra att tänka lite utanför nationsgränserna ibland. Det optimala är förstås att frakta med tåg och båt - inte lastbil!


Själv beställer jag sedan ett par år tillbaka ekologisk frukt och grönt från Ekolådan. Det är en stiftelse som återinvesterar vinsterna i odlingar och i forskning kring ekologisk mat, vilket gör att det känns extra värt att betala lite mer för maten.

Det känns bra att äta mat som fått växa i lugn och ro (sådan mat önskar man sig verkligen även på kött-, fågel- och fiskfronten!) utan gifter och konstgödning. Visst, det blir mindre skördar och maten blir dyrare. Det är det värt både för hälsans och miljöns skull.

Varför krångla till det med Allemanskonto?

På di.se står det att Mats Odell öppnar för avskaffandet av kapitalvinstskatten. Man ska kunna flytta pengar mellan olika aktier och fonder utan att skatta. Det låter ju bra, men riktigt så bra var det kanske inte?

I själva verket kommenterar han nämligen ett förslag från Aktiespararna: "I förra veckan lade Aktiespararna fram ett förslag om slopad skatt vid aktie- och fondbyten. Det går ut på att spararen inom ett konto, kallat Allemanskonto, kan flytta pengar mellan och inom olika sparformer, till exempel aktier och fonder – utan att utlösa reavinstskatt. I stället utgår en årlig avkastningsskatt." Den uppmärksamma läsaren konstaterar genast att det här kallas för kapitalförsäkring och finns redan. Aktiespararna har bara lagt till att man ska få flytta kapitalförsäkringen mellan olika finansinstitutioner samt att man själv ska stå som ägare till innehaven. Vilket i och för sig inte är fy skam.


Varför krångla till det hela med en kapitalförsäkringsform där man ska betala årlig avkastningsskatt? Har vi inte tillräckligt med skatter och avgifter på placeringar? Varför inte helt enkelt slopa kapitalvinstskatten för småsparare, alltså upp till ett visst belopp? Att helt avveckla kapitalvinstskatten på precis allting skulle kanske vara en alltför skatteparadisisk dröm och jag är inte säker på att statskassan skulle ha råd med det, men de flesta människor gör inga storaffärer och skulle bli glada över slopad skatt på sitt småspekulerande. Samt bli överlyckliga över att slippa deklarationskrånglet!

Som sagt, kapitalförsäkringar har vi redan och även om Aktiespararna vill förbättra den modellen rent ägarmässigt så är det inte fler konstiga sparkonstruktioner som vi behöver, utan bara lägre skatt. Rätt och slätt.

Popcorn!

Jag har nu börjat vår "man tager vad man haver"-kampanj för att tömma skafferi och kyl och spara matpengar. Kylskåpet ekar redan ganska halvtomt, men turligt nog får vi snart vår veckovisa påfyllning av ekologiska grönsaker och frukt. Frysen har vi aldrig varit mycket för att använda, så där finns bara lite glass och någon enstaka brödbit. Skafferiet är desto mer innehållsrikt med allt från sylt till konserverade tomater och en stor skål med lök. Och popcorn!


Jag har funnit en och halv påse med små hårda majskorn att poppa i lite olja. De ger säkert 15-20 liter färdiga popcorn. Och popcorn är ju inte godis egentligen, utan mer som mat, eller hur? Det blir perfekt som komplement till middagarna ifall man fortfarande känner sig lite hungrig, och det kostar i princip ingenting. Popcorn är så klart det man ska äta när man ska ha en minimal matbudget. Följaktligen blir det popcorn till Morden i Midsomer ikväll!

Annakanna för vattenfiltrering

Efter att det framkommit att

1. vårt svenska kranvatten i största allmänhet innehåller rester från mediciner, bekämpningsmedel och andra gifter,
2. ledningen för staden och styrelsen för vattenverket vägrar att filtrera bort allt detta, trots att tekniken finns,
   
3. ledningen för staden och styrelsen för vattenverket vägrar att renovera det gamla vattenledningssystemet utan lappar bara ihop det på de ställen det är akut sönder vilket ger sämre kvalitet på vattnet,
4. klorerat vatten är skadligt för hälsan,

så har jag faktiskt hållit mig till ramlösa och annat källvatten.

Problemet är bara att det är dyrt, det är tungt att släpa hem och det är inte lika miljövänligt som att tappa vattnet ur kranen. Lösningen på dilemmat blev att köpa en Annakanna som kolfiltrerar vattnet. Detta hjälper mot klor, tungmetaller och bekämpningsmedel, men om det också tar hand om läkemedelsresterna förtäljer icke texten på förpackningen.


Maken arrangerade ett blindtest i helgen. Han hällde upp glas med Ramlösa utan kolsyra, vanligt kranvatten och filtrerat kranvatten och så fick jag agera avsmakare utan att veta vilket glas som innehöll vad. Efter en klunk av varje glas identifierade jag raskt kranvattnet som ärligt talat smakade gammalt träsk jämfört med de andra två. Ramlösan vann knappt över filtervattnet, och det var helt klart att filterkannan förbättrade smaken på kranvattnet avsevärt. Dock tycker jag att vattnet får en liten bismak av filtret? Jag kommer dock att ge Annakannan en chans, eftersom jag gärna vill spara både pengar och miljö.

Min utmaning för juli: Skafferitömning

Sedan jag började bokföra varenda öre i min kassabok på Buxfer har jag drabbats av vissa ögonöppnare. Som att vår matbudget för juni blev fullkomligt skyskrapehög. Därför har maken och jag nu kommit överens om att i juli försöker vi begränsa fågel- och fiskintaget till helgerna (vi äter sällan nöt- och griskött). Vardagarna får bli mer vegetariska. Det bör spara en del pengar.

Det får bli minimala matinköp i juli.

Dessutom är skafferi och kylskåp fyllda av mat som behöver ätas upp, så i budgetutmaningen ingår att försöka utnyttja så mycket som möjligt av den mat vi redan köpt. Här är några exempel: Bönor, krossade tomater och lök kan bli en god gryta eller sås som vi kan äta till ris eller pasta. Mango chutney och konserverad ananas passar bra att hälla i grönsakswoken. Balsamvinäger och färska salladsgrönsaker är gott och smalt. Blåbärssylt och havregrynsgröt med färsk frukt är ju en supergod och nyttig frukost! Köper vi hem lite billig naturell yoghurt så kan vi äta upp muslin och på så sätt variera frukosten. Vi har en hel låda ekologiska äpplen som behöver ätas upp. Ett äpple och en handfull nötter är ju ett perfekt mellanmål. Makrill i tomatsås på knäckebröd är mer stabilt, till exempel efter träningen. Just nu har vi även ett stort vitkålshuvud samt ett par kålrötter i kylen. Frukt och grönsaker samt färskt bröd fylls på en gång i veckan med leveranser från Ekolådan, så där får vi ordentlig variation.

På det här sättet hoppas vi, kunna äta en smal, nyttig, billig och nästan uteslutande ekologisk kost under kommande veckor. Det som vi har i förråden just nu bör räcka minst en vecka. Även om vi behöver göra nyinköp senare i juli så är ju mat som krossade tomater och bönor väldigt billigt. Det ska bli riktigt intressant att se hur många procent vi kan minska vår matbudget på en månad. Och ifall midjemåtten också minskar någon procent?

Existensminimum del 6: Slutsatser

Här kommer sista delen i min granskning av idealbudgeten som banken planerat, och som på 500 kronor när ligger på existensminimum.

Till bankens basbudget kan man addera sådant som sparande, semester, studielån, nöjen, etc. Det kan man nog inte till existensminimum. Lever man så fattigt är det ju förstås inte meningen att man ska spara, ha semester eller ha roligt på något annat vis. Att man inte heller ska kunna betala sina studielån är förstås lite allvarligare, men jag förmodar att fattiga inte anses behöva någon utbildning? Och har man ändå gått på universitetet med studielån innan man blir fattig så är man ju dels van vid att leva under existensminimum redan under studietiden (eftersom studielånen inte hängt med i prisutvecklingen) och dels kan man säkert få nedsättning av återbetalningsbeloppet om man har tur.


Säg att vi skulle ge oss tusan på att leva på existensminimum. Det skulle kräva följande åtgärder. Maken skulle få lida svårt både av medhavd lunchlåda och enformig kost. Husmodern, som till skillnad från maken gärna står ut med samma mat dag ut och dag in samt matlåda, tänker sig ekologisk vitkål som basföda samt nolltolerans för kött och ost - ja i princip en vegankost, faktiskt. Helt okej för mig.

Kläder och skor bytes enbart när de är utom lagning och räddning, och inhandlas företrädesvis på Myrorna. Jodå, man kan skaffa sig en hypertrendig elegant stil i secondhandlådorna genom att leta upp gamla hippa 60-talskläder, särskilt om man är mager och det lär man ju bli av vitkålsdieten, vetja!). Klippning och schampo? Bah! Varför inte löpa linan ut och skaffa dreads på naturlig väg?

Husmodern skulle få hålla i glasögonen under löprundorna (kontaktlinser är för dyrt) och glasögonen bytes enbart när man verkligen inte ser något längre. Utgifterna för huvudvärkstabletterna torde förmodligen stiga i det fallet, men ändå. Gymet är förstås onödigt, även om det är billigast i landet. Vi kan träna gratis utomhus. Dessvärre verkar det som om vi måste behålla kostnaden för tandläkarbesöken. Låter man bli att gå till tandläkaren sparar man visserligen pengar på kort sikt, men på längre sikt kan utgifterna bli fullkomligt gigantiska. Bättre att betala några tusenlappar om året nu än hundratusentals kronor om tio år, eller hur?

Ingen tv, ingen fast telefon. Det skulle kunna gå i nödfall. Försäkringarna däremot, de släpper jag ogärna. Precis som med tandläkarbesöken finns det gränser för hur dumsnål man kan tillåta sig att vara. Studielånen lär väl inte gå att komma undan och det månatliga sparbeloppet hade säkert tredubblats vilket i och för sig låter trevligt, men å andra sidan blev det ingen semester och inga nöjen alls för vår del.

Som ni märker blir jag gnällig bara av tanken. Det hade varit för trist att bara spara och aldrig kosta på sig något kul. Jag tror inte det är meningen att mitt liv ska se ut på det viset. Däremot har de som inte har något val, utan tvingas leva så snålt, min fulla och djupa sympati! Att leva så knapert under en längre tid måste vara nedbrytande mentalt, i alla fall för de flesta.

Även om jag skulle ha svårt att helt frivilligt leva på existensminimum/bankbudget, så innebär det förstås inte att jag inte kan bättra mig alls. Det finns visst områden i våra utgifter som lätt skulle kunna vara snävare. Jag har dock svårt att motivera totalt köpstopp eller att jaga minsta lilla öre. För vissa personer kan säkert själva utgiftsjakten eller köpstoppet fungera som en sporre i sig, lite som en sport. Själv fungerar jag inte på det viset, men jag förespråkar förstås inte heller vettlös shopping av helt onödiga saker till helt onödigt dyra priser. Lagom är nog helt enkelt bäst för min del.

Existensminimum del 5: Somliga går i trasiga skor?

Kläder och skor ska enligt bankens idealbudget kosta 6000 kronor per person och år. Maken och jag har en nästan dubbelt så stor budget och då shoppar vi ändå mestadels på H&M, Skopunkten och andra lågpriskedjor. Det är inte direkt några Manolo Blahniks som husmodern sticker ner fossingarna i när hon ska till jobbet. Å andra sidan kan även billigare skor se propra ut med rätt skötsel. Träningsskor, promenadskor och underkläder är de enda områden där vi kostar på oss dyrare märken och bättre kvalitet, därav den högre totalsumman i klädbudgeten.

Dessa skodon duger icke på jobbet!

Min ömma moder har inpräntat att det inte går för sig att dyka upp på jobbet och se ut hur som helst. Det behöver inte vara dyrt, men det måste vara helt, rent, välborstat och av så god kvalitet som går att uppbringa för en ringa summa.

Även den som lever på existensminimum kan med benäget bistånd från dagens lågprisbutiker eller second hand-butiker se proper ut även om man kanske inte har möjlighet att köpa lika många ombyten som den som är stadd vid bättre kassa. Man får väl tvätta oftare, helt enkelt. Ingen behöver gå i trasiga kläder och skor - de går att laga! Framför allt finns det ingen anledning att gå omkring i smutsiga och dammiga skor. En liten tub eller svamp med skoputs kostar inte många kronor.

Existensminimum del 4: God och nyttig mat kostar!

Matdelen i idealbudgetarna är det märkligaste av allt. Banken tycker att två personer bör klara sig på cirka 2500 kronor i månaden. Jag gissar att det skulle gå att nå målet om man enbart håller sig till prisdumpad skräpmat och godis? Själva kostar vi på oss ekologisk mat, väl medvetna om att det är en lyx som är få förunnat. Det är en prioritering som vi aktivt valt att göra. Utöver just de ekologiska grönsakerna och frukten så handlar vi billigt på närmaste stormarknad. Priserna där skiljer sig betydligt ifrån de dyrare livsmedelsbutikerna i innerstaden.


Vi äter aldrig gris- eller nötkött, vilket borde sänka våra matkostnader rejält. Å andra sidan äter vi kalkon och fisk, så det kanske inte är någon större prisskillnad? Jag har faktiskt inte jämfört. Summa summarum så går det inte att komma ifrån att vår matbudget är mer än dubbelt så stor som bankens. Även om vi slutade äta ekologiskt har jag svårt att se hur vi skulle kunna komma ner till 2500 kronor per månad i matkostnad.

Matpriserna har nu stigit under en tid och man tror tydligen att prisökningen kommer att bestå. Det gör det förstås ännu mer omöjligt att komma ner till idealmatbudgetens belopp.

Rena rutschkanan på börsen

Börsveckan avslutades med ett jätteras och Dagens Industris svarta rubriker stavar Forntid (vilket i det här fallet betyder år 2005) och Istid. Voj voj, är väl allt man kan säga. Fast för mig som är nybörjare känns även nedgångar intressanta. Vad ska hända nu? Det känns spännande att följa marknadens utveckling. Min coola inställning beror ju antagligen mest på att jag inte hunnit köpa några aktier ännu. Ja, utöver vårt sedvanliga månadssparande förstås, men det är placeringar på så lång sikt att det inte är mycket att oroa sig över. Enligt di.se är jag inte den enda småsparare som reagerar på det sättet.

Hade jag gett efter för mina inköpslustar och investerat sparpengarna i någon aktie så hade jag säkert inte varit lika glad just nu. Men än så länge står pengarna säkert på sparkontot, och själv avvaktar jag, spanar och läser och lär mig så mycket jag bara kan inför framtiden.


Jag vill gärna rekommendera noggrann läsning den finansiella sommarkalender som di.se publicerat. Här finns alla viktiga datum för händelser som kan påverka börsen i sommar och artikeln innehåller även en jättefin översikt av de faktorer som påverkat de finansiella marknaderna. Mycket bra läsning och kunskaper för oss som är nybörjare på placeringar!

iPhonepriserna klara!

Nu har Telia offentliggjort priserna för iPhone. Eftersom Apples iPhone bygger på en revshare-modell ger man en enda operatör rätten att sälja telefonen. För att få köpa telefonen måste man inte bara låsa den till en operatör utan även till ett särskilt abonnemang där intäkterna alltså delas mellan Apple och i det här fallet Telia. En mycket smart affärsmodell för en hårdvaruproducent!


Om man binder sig för 18 månader och väljer den iPhone som har minst minne och det minsta abonnemanget iMini, så kostar telefonen 2495 kronor och själva abonnemanget 299 kronor/månad. Om man väljer den dyrare iPhonen och värstingabonnemanget iMaxi så kostar telefonen 2195 kronor och sedan betalar man 899 kronor per månad. Det går att använda iPhone för andra Teliaabonnemang, men då rekommenderas att man tecknar fastprisavtal för internet via mobilen till en kostnad av 199 kronor/månad. I annat fall kan fakturan för internettrafiken bli en obehaglig överraskning. I de särskilda iPhone-abonnemangen ingår internettrafik för mellan 100 MB och 1000 MB, beroende på vilket abonnemang man väljer. Surfar man något utöver denna gräns så gissar jag att det blir duktigt dyrt.

För den som är sugen på en iPhone går det att teckna sig och registrera sig redan nu på Telias webbplats. Jag kommer själv inte att teckna mig för en iPhone. Jag tycker att det är alldeles för dyrt för en telefon som saknar mms-funktion och som enbart har en gammal dålig kamera i sig. Istället väntar jag på konkurrenternas iPhone-alternativ som lär dyka upp till hösten. Jag gissar att de kommer att hålla bättre kvalitet och dessutom vara betydligt billigare.

Senaste nytt om bloggregistrering och annat

Igår kväll sändes ett helförvirrat pressmeddelande ut angående den registrering av bloggare inom EU som jag skrev om i går morse. Samtidigt slutade tydligen initiativtagaren Mikko att prata med media.

Så här skrev DN igår kväll och det här är Aftonbladets artikel. Rubriken lyder "Ingen avgift för bloggare". Jösses, så långt hade jag inte ens hängt med. Skulle vi beläggas med avgifter också? Nej, tydligen slipper vi nu betala avgifter enligt detta förslag. Istället ska vi betala "royalties". Hårfin skillnad, tycker ju jag, och inte så mycket till nyhet i sådana fall.

Man meddelar också att förslaget om klassificering av bloggar röstats ner, det vill säga förslaget om att alla bloggare ska ange vilket syfte bloggen har. Däremot står det ingenting om att utskottet röstat ner själva registreringsförslaget, så hur det blir med detta verkar ännu högst oklart.


Som jag tidigare sagt är inte syftet med min blogg att kommentera politikers förslag och beslut, för det finns det andra som gör mycket bättre. Här är en kille att hålla ögonen på i den här frågan: Henrik Alexandersson skriver mycket om det här förslaget, så genom hans blogg kan vi alla hålla oss uppdaterade.

När jag ändå gör ett politikerinlägg kan jag passa på att uppmana alla som är med i PKU-registret att gå ur snarast, medan detta ännu är tillåtet. Regeringen utreder nu ifall man kan stoppa utträde ur registret. Bland kommentarerna till artikeln på Dagens Medicin finns en brevmall för hur man ska skriva när man begär att det vävnadsprov man lämnat skall förstöras och vart brevet ska skickas.

Och här är ännu en bonus: En hel webbplats som ger praktiska och konkreta tips om hur man skyddar sig från FRAs massavlyssningar. Enjoy!

Existensminimum del 3: Man måste vara frisk för att ha råd att leva fattigt.

Här fortsätter nu min granskning av och funderingar kring bankens idealbudget för hushållet, som bara ligger 500 kronor över existensminimum om man räknar bort bilkostnader.

Friskvård: Hur två personer ska klara sig med knappt 300 kronor per månad för sport och fritid är mer jag begriper. Maken och jag går på Sveriges billigaste gym men det kostar ändå 400 kronor i månaden för två kort. Går man på Friskis och Svettis är kostnaden större än så. Jag antar att man även ska räkna in kostnader för exempelvis löparskor i beloppet? De måtte skämta! Med tanke på hur viktig daglig motion är för hälsan och för ett långt aktivt liv, så tycker jag nog att vi svenskar är värda en något mer generös budget för idrottsaktiviteter? Motion är faktiskt också en sorts "pensionsförsäkring".



Hygien och hälsovård är ett annat skojigt kapitel. Banken räknar med 900 kronor i månaden. Bara våra halvårsvisa profylaktiska besök hos tandhygienist och tandläkare tar hälften av det beloppet! Den kostnaden kommer att öka från 1 juli då man enbart får bidrag med 150 kronor per år och person för tandvård upp till 3000 kronor. Många tror att tandvårdsreformen innebär billigare tandvård, eftersom den framställts på det viset av politikerna och i media, men för den absoluta majoriteten av svenskar innebär reformen tvärtom ökade priser hos tandläkaren. Även vid dyrare ingrepp är det enbart vissa typer av ingrepp som ersätts. Därför är det viktigt att även fortsättningsvis lägga undan pengar för framtida tandvårdskostnader.

Lägg därefter till en närsynt och tilltagande astigmatisk husmoder och hennes tillika närsynte make som med jämna mellanrum (vart 4:e eller 5:e år) kräver glasögon i minst 5000-kronorsklassen. Husmodern använder också kontaktlinser vid sportutövning. Då blir det bara på sin höjd 1000 eller 2000 kronor kvar av årsbudgetbeloppet för vår del, beroende på hur ofta kontaktlinserna används. Dessa slantar ska räcka till enstaka läkar- och sjukgymnastbesök, huvudvärkstabletter, ev. medicin, tandborstar, schampo, tamponger, toapapper, husmoderns billiga Nivea ansiktscreme, etc. etc. Det blir svårt.

Räknar man bort tandvård och synkorrigering helt och hållet så kan dock 900 kronor i månaden räcka till, förutsatt att man har hälsan, alternativt kan utnyttja högkostnadsskyddet för läkarvård och medicin. Slutsatsen blir alltså att man måste vara väldigt frisk och ha god syn och urstarka tänder om man ska ha råd att vara fattig. Använd tandtråd varje dag!

Existensminimum del 2: Snålt med försäkringsutrymme i idealbudgeten!

Efter ett antal koppar starkt kaffe har nu denna husmoder börjat hämta sig från den estniska demokratichocken i EU, och vi kan återgå till dagordningen på bloggen. Som utlovat fortsätter här serien kring den ideala hushållsbudgeten.

Det första jag reagerade på när jag jämförde vår egen budget med bankens idealbudget var att
beloppet för försäkringar är ganska snålt tilltaget. Banken räknar endast med olycksfalls- och hemförsäkringar, och de har satt ett belopp på sammanlagt 230 kronor i månaden för dessa försäkringstyper. Det räcker faktiskt nästan för oss som har marknadens billigaste gruppförsäkringar på dessa områden. Sedan måste man ju ha a-kassa och inkomstförsäkring också, och här räknar banken på 1120 kronor, vilket kanske är realistiskt? Men med tanke på att existensminimum ligger 500 kronor lägre än bankbudgeten, så är risken att människor som tvingas leva på existensminimum inte anser sig ha råd med vare sig olycksfallsförsäkringar eller a-kasseavgifter. Skulle något hända blir dessa fattiga således ännu fattigare!


Det finns försäkringar som banken inte räknat med alls. Genom jobbet har man ju ofta grupplivförsäkringar som kan (och bör!) utökas så mycket det går. Vi har dessutom extra grupplivförsäkringar genom vårt försäkringsbolag. Totalt betalar vi cirka 2000 kronor per månad bara i försäkringar, vilket alltså är 650 kronor mer än vad banken räknat med. Då räknar vi inte in husdjursförsäkringarna, och inte heller de sjukvårdsförsäkringar vi står i begrepp att skaffa. Och vi har inte ens nämnt pensionsförsäkringar - många sparar ju i sådana.

Jag tycker det är en smula naivt att ha så låga typbelopp på försäkringssidan. I Sverige idag måste alla medborgare ta större privat ansvar för ekonomin vid oförutsedda händelser och se till att vara försäkrade för alla eventualiteter. Social- och vårdförsäkringarna får allt snävare, ibland näst intill omänskliga, villkor och de plockas i vissa fall bort helt och hållet. Vi kan inte längre räkna med att våra skattepengar ska fungera som försäkring, i alla fall inte individuellt. Då blir det särskilt viktigt att summor för a-kassa, grupplivförsäkringar, etc. finns inräknade i beloppet för existensminimum! Varken samhället eller den enskilde tjänar ju på att de fattiga blir ännu fattigare.

EU-förslag om registrering av alla bloggare

Jag hade hoppats att hålla politiken utanför den här bloggen efter det korta inlägget efter FRA-besvikelsen, för det här är ingen politisk blogg, men politikerna tycks göra den saken omöjlig. Jag hade hoppats att Lex Orwell var en enskild svensk företeelse som skulle möta motstånd i EU. Istället läggs nu ett EU-förslag om registrering av bloggare i september. Förslaget har röstats igenom i EU-parlamentets utskott för kultur och utbildning, och har därmed kommit ganska långt i beredning och nått konsensus inom denna grupp EU-parlamentariker.

Alla bloggare ska alltså registreras med namn och bild. Anledningen: En bloggare kan "förorena cyberrymden". "Om en bloggare förolämpar eller manipulerar så kommer vi att veta vem som står bakom bloggen, säger (initiativtagaren) Marianne Mikko till Ekot." Utskottets förslag ska "värna om den mediala mångfalden" och om yttrandefriheten. Jamen eller hur?!

För om arbetsgivare kan ha järnkoll på vad medarbetarna skriver i sina bloggar så lär ju ingen berätta om något negativt, vilket till exempel sätter lex Sarah ur spel. Så skönt för arbetsgivarna! Om om politiker och myndigheter får full insyn i exakt vem som kritiserar deras maktutövning så kan man ju helt enkelt eliminera dessa stackare, inte sant? Till exempel genom att dra in sjukförsäkring eller a-kassa. Smidigt! Och om någon sprider "felaktig information" i största allmänhet så kan man ju pressa den personen att ta bort information. Fasen, vad smutt! Ja, med namn och bild och uppgifter om bostadsadress och arbetsgivare så behöver myndigheterna kanske inte ens ingripa i saken? Det finns helt säkert någon vänlig människa där ute som känner för att plocka fram brännbollsträn och hagelgevär och sköta om vedergällningen alldeles utan någon myndighetsinblandning?

Vad vi sett är hur internet, och framför allt den så kallade bloggosfären, har inneburit en demokratisering av gigantiska mått. Små aktieägare kan påverka börskurser, konsumenter kan bevaka företag som inte sköter sig, arbetstagare kan bevaka arbetsgivare som bryter mot lagar och regler, väljare kan påverka politiken. Tanken svindlar, och den förfärar självklart också många av dessa makthavare. De kan inte längre komma undan, utan måste ta ansvar för sina handlingar. Tack vare internet. Därför agerar nu mörkermakterna för att släcka nätet genom åsiktsregistrering och andra åtgärder.

En skojig parentes: Jag tror att J K Rowlings inte riktigt förstod vad det var för barnböcker hon skrev egentligen, om Harry Potter, men faktum är att västvärldens politiker just nu agerar exakt som the Ministry of Magic! Man måste få le lite mitt eländet också. :)