Det skulle vara en trygghet för oss ifall någon blir arbetslös eller långtidssjuk och inte får ut full ersättning för lönen eller tvingas bråka med Försäkringskassa/A-kassa som håller inne med ersättning. Situationer som är ganska vanliga nuförtiden, och som vi själva och flera av våra vänner har personliga erfarenheter av.
En buffert handlar ju om relativt kortsiktiga pengar, eftersom de ska finnas tillgängliga för oförutsedda utgifter. Därför kommer mer långsiktiga placeringar som aktier och fonder absolut inte på fråga eftersom man riskerar att göra trista förluster bara för att man måste sälja snabbt. Aktiesparandet ser jag mer som pensionssparande. Jag har ändå funderat på alternativ till bankboken. Det är ju så att när kontantbufferten har växt, säg till en månadslön, så känns det ju lite korkat att låta så mycket pengar bara stå stilla på sparkontot. Allt utöver den här månadslönen kan man tänka sig att binda upp på lite längre tid. Jag funderade först på premieobligationer, men för att vara garanterad en minimiränta/vinst måste man sätta in minst 50 000 kronor och det har jag inte just nu. Då dök alternativet aktieindexobligationer upp. Där räcker det oftast med en minsta insats på 5 000 kronor, man binder pengarna 1-5 år och man är garanterad mot förlust. Pengarna är alltså säkra, men man har chans till god avkastning.
En annan kul sak med aktieindexobligationer är att man kan investera i lite mer spännande marknader och branscher där man kanske inte skulle våga satsa på en enskild aktie. Så på det hela taget tycker jag att sparformen verkar vara attraktiv. Jag har googlat och läst en del och har väl inte direkt sett några negativa tongångar. Visst blir avkastningen förmodligen högre om man satsar lite långsiktigare i aktier och fonder, men nu var det ju precis det jag ville undvika. Och visst är det så att instituten som ställer ut dessa obligationer tjänar en slant på modellen, och avgifterna kostar lite grann, men här handlar det ju ändå om våra buffertpengar som jag inte vill riskera!
Här har jag exempelvis hittat en bra magisteruppsats om aktieindexobligationer, skriven av två studenter vid Stockholms Universitet år 2005. Ur sammanfattningen: "Är man beredd att betala för den begränsande förlustrisken kan aktieindexobligationer vara ett bra investeringsalternativ, i synnerhet för investerare som inte aktivt följer marknaden. Vid en jämförelse mellan fem utestående aktieindexobligationer och direkta investeringar i index, visade studien att aktieindexobligationerna korrelerade väl med index och i förhållande till dess risk gav en rimlig avkastning. Aktieindexobligationer kan således fungera väl som komplement i en väldiversifierad portfölj."
Jamen, det låter väl ändå som ett hyfsat alternativ till sparkontot? Eller vad tycker ni?
Inlägg
5 kommentarer:
Bankerna är ju alltid bra på att krama ut pengar och just kring aktieindexobligationer är det mr än lovligt snurrigt med diverse avgifter, överkurser och annat. Dessutom blir ju pengarna låsta under flera år, andrahandsmarknaden fungerar tydligen väldigt dåligt så det är i stort sett omöjligt att sälja obligationen under löptiden.
Du kan faktisk konstruera en aktieindexobligation själv väldigt enkelt. Säg att du har 10.000 kr. Sätt 9.000 kr på ett högavkastande räntekonto och 1.000 kr i valfri högriskfond, t.ex. en Sydamerikafond. På tre år, med en ränta på i snitt 4%, så har pengarna på kontot vuxit till drygt 10.000 kr. Sedan tillkommer då avkastningen i fonden. Du har i vart fall minst fått tillbaka satsat kapital och behöver bara betala för fondens förvaltningsavgift, samtidigt som du kan sälja din "obligation" när som helst!
Å men det var ju störtfiffigt! Det låter ju så självklart när man hör det, men ingenting en nybörjare som jag skulle komma att tänka på, så tusen tack för tipset! Jag tänker följa ditt råd snarast, dvs. så fort jag får igång min nya Avanza-depå så jag kan köpa fonder. Håller med om att bankerna gärna snurrar till informationen så att man inte ska märka hur mycket avgifter man betalar egentligen. Och på tal om det: ifall man tar fondavgifterna i beaktande - är det bästa att placera likviddelen i räntefonder eller är det bättre att ha den kvar på bankkontot med 3,60% ränta? På sparkonton betalar man ju inga avgifter?
Räntefonder har ju oftast rätt låg avgift, men frågan är om det är värt det i alla fall? Vad jag har sett så är inte avkastningen där något att skryta med för det stora flertalet, och då tycker jag det känns bäst att ha pengarna i ett gratis bankkonto som ger god ränta. Då kan du ju också ta ut pengarna när du vill och är inte beroende av räntefondens placeringsstrategi.
Förresten så finns det ju flera banker och finansbolag som lämnar betydligt mer än 3,6% i ränta. Kolla http://www.finansportalen.se/sparkontoguiden.htm för en bra listning.
Jo, jag har tänkt på att shoppa runt efter bästa ränta. Räntefonder kan säkert vara bra, särskilt nu när räntan är på väg upp. Men jag bara kom att tänka på att fondavgifter kanske påverkar avkastningen, och man får väl försöka ta med det i beräkningen. Men sparkonton är ju oftast helt avgiftsfria. Tusen tack för hjälpen med tankar kring detta! Det är uppskattat!
Skicka en kommentar